Valpcamp – Game on Dog

Nej, jag har inte slutat träna hund. Även om det ibland på den här bloggen infinner sig en viss torka. Egentligen inte på grund av någon nyhetsbrist utan snarare på grund av tidsbrist. Att koppla upp sig hemma på datorn hamnar i bland i skymundan och jag är alldeles för inläggsnitisk och layoutfascistisk för att skriva halvbra inlägg på iPad eller telefon. Hellre få, men snygga och innehållsrika, inlägg får kanske bli min slogan 😉

Det finns en hel del att uppdatera om. Bland annat valplägret jag var på för två helger sedan som Game on dog höll i. Jag är verkligen supernöjd med den kurshelgen! ”Valpcamp” är inte så farligt som det låter – snarare tvärtom! 🙂 Helgen gick i lekens och grundträningens tecken. Lina föreläste och var vår instruktör under lördagen och Jessica tog vid på söndagen. Jag tycker kursens upplägg var väldigt bra. Bra blandning av teoretiska delar, filmvisningar, förevisningsövningar av J&L, gemensamma diskussioner och praktisk träning med egen hund. Det var ett glatt gäng deltagare med blandade erfarenheter och jag tycker stämningen var väldigt lättsam och trevlig – och det tror jag vi alla var överens om. Både Lina och Jessica är oerhört pedagogiska och inlyssnande, duktiga och pålästa vad gäller inlärningsteoretiska delar, snabba och intuitiva på att hitta lösningar eller alternativa lösningar till ”problem”/frågeställningar samt att de har en bra och blandad erfarenhetsbas att stå på då de tränat olika hundtyper men framför allt då de som instruktörer träffat på många olika typer av hundar. Sen är de väldigt ödmjuka och trevliga också 🙂 Jag rekommenderar starkt den som vill gå genomtänkta och innehållsrika kurser att söka sig till Game on dog.

Vad övade vi på då?
Belöningsutveckling & lek

Övergripande under hela kursens gång var att hitta värdefulla belöningar. Med Flinga handlar mycket om att få henne att inse det positiva i att leka med mig, söka sig till mig och erbjuda beteenden hos mig. Helt enkelt att närheten till mig och kontaktsökande beteenden alltid ger utdelning. Jag har fortsatt lekträningen en del hemmavid, inomhus, för att hon inte ska få en sån stor yta att springa iväg och ”vinna” leksaken på 😉 Igår fick jag ett litet genombrott då hon tre gånger på rad sökte sig till mig med leksaken. Jippie! 🙂 Jag försöker också leka en hel del utan accessoarer (leksak, godis osv) men det slutar lätt i att jag antingen blir luggad och halvt skallig då hon verkar ha en förtjusning att kampa i hår eller att mina armar ses som ovadderade skyddsärmar man hänsynslöst kan attackera (!!).. så sociala belöningslekar får jag helt enkelt klura lite mer kring. Hon gillar ju att bli kliad på magen men skulle hon upprepa beteenden för en sådan sak? Tveksamt. Vi visade lite hur långt vi kommit i apporteringsleken (dito bytesleken) och där gjorde hon framsteg på kursen. Vid träningen hemma efter kurshelgen så har vi dansat lite fram och tillbaka i den här övningen. Hon byter enkelt mellan leksakerna men jag ska nog börja bryta ut själva gripandedelen lite mer och lägga extra fokus på den vid sidan av. Trigga henne lite, lite mer på att vara snabb att gripa efter grejerna. Jag har börjat lägga på min signal (JA) när hon släpper för att byta och försökt lägga in den allt tidigare i kedjan för att se om hon förstått signalen för släppandet. Där har vi hamnat lite i stå just nu men vi fortsätter träna vidare på det 🙂

Följsamhet

Vi har överlag tränat mycket kontaktövningar sen kursen. Jag försöker få till mycket sådan träning på promenader och dylikt. Här har jag noterat att jag måste försöka få upp aktivitetsnivån ett snäpp för att få en skarpare inlärningskurva och lite mer energi i övningen. Påminnelser från kursen är att kliva på i stegen i baklängesmarschen och inte vara så långsam – ger ALLTID utdelning då jag påminner mig själv om detta. Följsamhetsövningar överhuvudtaget är viktigt för oss i träningen just nu och jag försöker hitta en bra balans mellan den, att hitta bra belöningstekniker samt lite mer specifik beteendeinlärning.

Klossträning

Vi kikade också på hur man kan använda klossen. Hur man kan träna bakdelskontroll och snygga ingångar med hjälp av denna. Flinga har kommit en bit på väg där och den ger verkligen utdelning när man använder den. Jag försöker blanda ingångsträning av detta slag med ”gammal hederlig” handhjälp/handtarget. Saker som jag noterat och som ligger i bakhuvudet vid träningen är att vara uppmärksam på att hon inte hamnar för långt fram utan att hon får till en känsla för bra djup i ingången.

Slutligen kommer här en drös med bilder på mig och Flinga. (Fler bilder kan ni hitta på Game on dogs Facebooksida.) Flinga hånglar upp instruktören och jag måste fullkomligt bländat fotografen med min vita kropp 😉 Haha!

a1

a2

a3

A4

A5

A6

A7

A8

A9

Flingas första vecka

I fredags blev den lilla skrutten 9 veckor gammal. Och igår söndag firade vi att hon bott hos oss i en vecka. Veckan som gått har vi ägnat åt att lära känna varandra och jag har försökt pejlat av läget vad det är för en liten filur vi har fått hem.

DSC_0169

Min spontana känsla är att jag tycker så himla mycket om henne – REDAN! 🙂 Det kan ju ta ett tag innan man fattar tycke för nya individer men hon har verkligen hittat in i hjärtat på en gång! Jag tycker mig på denna vecka kunnat se en massa fina egenskaper hos henne som jag verkligen vill förstärka och förvalta. Hon är en glad och lycklig liten valp – alltid nära till pussar och med en liten propeller där bak som viftar oavbrutet. Hon är lyhörd (än så länge 😉 ) och kommer alltid förväntansfullt när man ropar på henne inomhus. Hon har inga ”jag ska bara”-fasoner för sig, som jag nog får medge att den där äldre hunden hade när han var liten 😉 Utomhus har jag försökt tajma in inkallnings-/namnträningen när hon självmant väljer att titta efter mig och förstärker henne hela tiden när hon väljer att självmant komma tillbaka till mig från sina små utforskningar av världen. Hon är JÄTTEDUKTIG när det kommer till att koppla av. Helt otroligt fin egenskap tycker jag! Både hemma och på främmande platser har hon valt att gå och sova när hon blivit trött. Om hon har varit lite ”valp-speedad”, som de kan vara till och från, har jag bara plockat upp henne, låtit henne få lugna sig i knät och sen helt enkelt visat henne till sin pläd. Där har hon sedan på en gång gått och lagt sig. Duktig, duktig tjej! 🙂 Hon har fått träffa mina och Fredriks familjer och varit på brukshundklubben när jag varit där på tävlingssekreterarutbildning. Hon är glad och social mot alla hon träffat och detta är jag jätteglad över. Jag har varit ganska restrektiv med att hon ska få hälsa på massa människor, trots att hon är social, utan har låtit den här veckan fått vara ganska lugn. Hon har fått träffa en hund förutom Silver och det är min mammas lilla papillon.

DSC_0219 DSC_0224

Jag har sett lite tendenser till resursförsvar. Hon snodde en plastpåse på marken när vi var ute och jag skulle plocka ur denna ur hennes mun, när hon morrade till lite. Den platspåsen var tydligen väldigt god 😉 Så viktig träning som står på schemat är att motbetinga när hon hittar ”viktiga” saker på marken. Även lära henne att det inte finns några anledningar till att försvara resurser genom att inge förtroende, inte ”sno” saker av henne i tid och otid, utöva byteshandel och som sagt använda motbetingning.

Vi har satt igång lite, lite med lite ”träning” och hon kan nog vara världens sötaste när svansen viftar och hon börjat förstå att man kan utföra beteenden för att få godis 😉 Förutom inkallningsträning och följsamhet ute, så har vi börjat introducera lite sitt, handtarget och lite burövningar. I övrigt så är det ju sådan träning som åka bil, sitta bakom kompostgaller, vara ensam hemma korta stunder, klippa klor + övrig hanteringsträning samt miljöträning som är de viktigaste bitarna de kommande veckorna.

DSC_0211DSC_0217

Jobba hemifrån med valp

Det här med att jobba hemifrån med valp går super! 🙂 Har precis haft ett möte i min projektgrupp via länk medan Flinga sover under bordet. Så fort hon har sina sovstunder under dagen så slänger jag upp datorn och jobbar. Idag har jag fått till pass på upp till 2 timmar.

20140325-154629.jpg

20140325-154746.jpg

”Jobbpassen” med lilla F ser ut som så att vi mest äter, busar, gör små korta utevistelser runt huset och myser tillsammans. Jag tycker hon landar mer och mer för varje timme som går och börjar känna sig mer hemmastadd. Hon är så oerhört mysig och kelsjuk! I jämförelse med Silver som inte var jätteförtjust i att gosa när han var liten 😉 Det är han ju däremot ganska duktig på nu så även de icke kelsjuka vänjer väl sig! När Flinga blivit helt trygg här hemma ska vi mjukstarta lite korta stunder av ensamhetsträning och då menar jag alltså sekunder av att vara själv i ett annat rum, till en början. Hon verkar ha en personlighet som tycker om närhet och då kan ju ensamhet vara något som inte faller sig helt naturligt. Men det blir först när hon är helt bekväm med att bo här som sagt 🙂

Flinga!

Puh! Jag hade glömt hur det var att ha valp 😀 Är kanske en sådan där överlevnadstaktik som finns, liknande barnafödande, som gör att man gör om det igen! Nu är jag påmind – med råge! 😉

Så nu, medan valpen sover, ska jag hasta mig igenom ett kort inlägg. Vi hämtade Flinga igår förmiddag/lunch efter lite fika hos både Sanna och sen hos Carina. Bilresan hem gick bra, inga spyor, men lite pip. Det är klart man blir lite ledsen när man lämnar hela sin familj. Här hemma fick hon träffa på Silver för första gången och de hittade varandra på en gång 🙂 Sill är så snäll – hon kommer bli en perfekt storebror.

Kvällen, natten och morgonen har blandats av långa sömnpauser och därimellan lite pipande och ylande. Det verkar uppstå när man är trött eller är uttråkad 😉 Jag tror det kommer ge med sig när hon kommit till ro här hemma med allting i sin hemmiljö och när hon känner sig trygg. Jag, Silver och Fredrik gör allt vi kan för att hon ska känna sig hemma – lilla Flinga.

Fortsättning följer 🙂

20140324-104830.jpg

Tillskott i familjen

I och med torsdagens veterinärbesiktning blev det 100% klart att jag kommer få åka och hämta en liten röd-vit aussievalp imorgon. En social, lekfull, glad, busig och nyfiken liten tjej med fräknar på näsan. Pippi Långstrump? Nä, så blir inte namnet, även om tankarna lätt vandrar dit när man hör orden rödhårig, busig och fräknar i samma mening. Det kommer att bli en Flinga. Vilket säkerligen kommer utvecklas till Fling här och där om jag känner mig själv rätt i mina namnkonventioner. Silver är ju allt som oftast Sill som ni kanske vet 😉

Flinga eller ”Cajiro’s Ooh Lala” som är hennes namn i stamtavlan kommer från Carina Wallins kennel Cajiros, strax utanför Örebro. Hon är född i en kull av totalt 8 valpar och har alltså 7 syskon, två brorsor och fem systrar. Hennes mamma är KORAD Cajiro’s Black Joy ”Joy” och hennes pappa är KORAD Blue Wingfire’s Marble Cake ”Marre”.

joy

Mamma Joy (Cajiro’s Black Joy)

marre

Pappa Marre (Blue Wingfire’s Marble Cake)

Hennes farfar (Silvers morbror) är KORAD Blue Wingfire’s A Touch of Hous ”Ozzy”, som lämnat många fina avkommor efter sig. Bland dem kan vi bland annat hitta Sugarwind’s-gänget med många fina bruks-, lydnads- och vallhundar samt bruksiga Blue Wingfire-hundar inom både elitspår, elitsök och elitlydnad. På farfars sida hittar vi amerikanska Mistretta-aussies och på farmors (Crofter Holding’s Nina Roja ”Tosca”) finns Las Rocosa. Las Rocosa-hundarna finns också bak i Silvers stamtavla och för de som är välbevandrad inom aussien, så vet man att Las Rocosa är lite av aussiens ursprung. Familjen Heartnagle i amerikanska Rocky Mountains har fött upp aussies och i första och absolut främsta hand använt dem som vallande boskapshundar sedan början av 50-talet och de föder fortfarande upp aussies med denna prägel, så här en 60 år senare. Via den här länken kan ni hitta allt ni behöver veta om aussiens ursprung

ozzyhuvudred

Farfar ”Ozzy” (Blue Wingfire’s A Touch of Hous)

tosca_dragkamp_web

Farmor ”Tosca” (Crofter Holding’s Nina Roja)

Även på morfars (Diamond Bluff Mickey Blue Eyes) sida kan vi hitta Las Rocosa-aussies några generationer tillbaka men framför allt mycket amerikanska Diamond Aire-hundar. Bakom morfar hittar vi bland annat Las Rocosa Bonny Kyle (som även finns bakom farmor Tosca) och Las Rocosa Lester. Även på mormors (Cajiro’s Red Cloud ”Yoggi”) sida finner vi Diamond Aire och Las Rocosa. Mormor ”Yoggi” är elitsökhund, mamma Joy är också en duktig sökhund. Pappa Marre är elitspårshund och tävlas dessutom i lydnad.

Morfar "Indy" (Diamond Bluff Mickey Blue Eyes)

Morfar ”Indy” (Diamond Bluff Mickey Blue Eyes)

Mormor "Yoggi" (Cajiro's Red Cloud)

Mormor ”Yoggi” (Cajiro’s Red Cloud)

Här nedan följer lite bilder på hundar ur stamtavlan.

Las Rocosa Bonnie Kyle

Las Rocosa Bonnie Kyle

Las Rocosa Leslie

Las Rocosa Leslie

ASCA Ch Judd's Chickasaw Dan

ASCA Ch Judd’s Chickasaw Dan

WTCH ASCA Ch Diamond Aire Fast Track

WTCH ASCA Ch Diamond Aire Fast Track

Flinga kommer ägas av mig och Tina Thrysén på kennel Blue Wingfires kommer ha bibehållen avelsrätt. Om allt faller väl ut och hon visar sig bli en fin representant för aussien, så kommer hon användas vidare i Tinas avel. Det känns som ett hedervärt uppdrag att få äga, tävla och träna henne och jag kommer givetvis göra mitt allra bästa för att visa upp aussien som den vall- och brukshund den är. Och jag ser fram emot att få leva tillsammans med ytterligare en aussie ♥ Spännande tider är på gång med andra ord! 😀

 

 

Att leta valp – del 1

gullis

Eftersom jag är i valpletartagen sedan en lång, lång tid tillbaka, så tänkte jag att det kanske inte vore mer än nyttigt att sätta tankar, funderingar och värderingar på pränt. Om inte för min egen skull i framtiden, så för någon annan intresserad själ. Tanken är att detta ska bli en liten inläggsserie, där jag kommer försöka dela upp inläggen i olika aspekter kring valpsökandet. Inläggen är skrivna helt ifrån min egen syn på vad jag tycker är viktigt, vilket gör att de inte ska tolkas som generell vetenskap utan endast som inspiration. Sen kommer det nog finnas lite favoriseringstendenser knutet till min kärlek till aussie. Så för er som inte är av samma åsikt ber jag er vänligen blunda när min jävighet blir för uppenbar 😉

Del 1 – Vad vill jag göra med min framtida hund?
Del 2 – Vilka egenskaper är viktiga för mig och för det jag vill göra?
Del 3 – Hur hittar jag rätt föräldrar & vad spelar uppfödaren för roll?
Del 4 – När man hittat rätt & den långa väntan.

liten-sill-2008

Vad vill jag göra med min framtida hund?

Den viktigaste frågan man ska ställa sig är ”Vad vill jag göra med min hund?”. Vad kommer vara vår huvudsyssla tillsammans? För den utanför denna nördvärld, som kallas för hundvärlden alternativt hundsportsvärlden, så blir denna fråga faktiskt ännu viktigare än för oss invigda. Vi VET oftast vad vi vill göra och har redan en bestämd åsikt om vilken typ av hund som passar oss. Detta nischar oss dessutom till en liten andel raser som överhuvudtaget kan vara aktuella. Detta kanske är ett krasst sätt att se på det hela men i ärlighetens namn så är det så det ser ut. Vill du köra skydd – ja, då väljer du troligtvis någon av Belgarna, alternativt Schäfer, Riesen eller Holländare. Även om det vore sanslöst tufft och jäkligt häftigt att köra upp en Pekinese i elitskyddet, så är det nästintill en orimlighet. Jag är en person som alltid vill se det möjliga i det omöjliga och på så vis inte begränsa mig i livet, men i vissa fall får man helt enkelt inse att allt inte går 😉 OM det nu finns någon där ute med en elitskyddspekinese – var så god att med nöje slå mig på fingrarna, så tar jag tillbaka allt jag sagt! Är ditt huvudmål däremot att lägga ner en stor del av din tid till att träna och tävla agility – då kan Pekinesen kanske vara absolut rätt? Agility får man ändå erkänna är en sport för alla och där mångfald regerar, även om largeklasserna oftast domineras av de snabbaste vallhundsraserna. Sen kan man givetvis göra vad tusan man vill med vilken typ av hund man vill. Men man ska ha i åtanke att vissa rastypiska egenskaper och vissa individiuella egenskaper passar sig bättre i en del sammanhang än i andra.

081014-silver-anna

Vad vill då jag göra? Jag är ju lite fast i min aussievärld kan man säga. 😉 Det är något med den rasen som jag inte kan sätta fingret på och som håller mig i ett benhårt grepp! Men EN viktig egenskap hos aussien som ras, och som är direkt kopplat till mina målsättningar – det är dess mångsidighet. Som jag nämnde ovan så är jag en person som inte vill begränsa mig i livet – jag vill ha möjlighet att göra precis det som faller mig på läppen. Så även inom hundvärlden. Med en mångsidig hund har jag de möjligheterna. När det gäller hundsporten så är det först och främst brukset som är högst upp på min prioriteringslista, då i form av sök och spår, tätt följt av lydnad och tjänstehundsverksamhet (räddning). Vallning och agility är två andra ”grenar” som kommer vara en del av livet men som kanske inte kommer ha störst fokus. Åtminstone inte så som mitt liv ser ut för närvarande. Förutom sporten och tränings-/tävlingshunden så är ju hunden till största delen en medlem i familjen i det vardagliga livet. Det är ju där den spenderar mest tid egentligen. Vilket sätter tankar och funderingar kring egenskaper för ett gott vardagsliv i rullning. Hur vill jag att min hund ska agera i vardagen? Kan jag tycka det är okej med en viss mängd vaktbeteenden? Är jag medveten om jaktinstinkten som tillkommer hos en del raser – både specifika jaktraser men också hos många andra? Är jag på det klara med mängden tid och engagemang man kanske måste lägga ner för att få en hund med hög aktivitetsnivå att lära sig koppla av? Listan över vardagens alla situationer kan göras lång. Väl värt att tänka igenom både en och två gånger.

Det gäller helt enkelt att rannsaka sig själv, sitt engagemang, sina målbilder och sin livsstil innan man kan börja ge sig ut och hitta föräldradjuren med de egenskaper som man tror kan matcha ens framtidsplaner och ambitionsnivå.

silvermatskål