Fling goes instagram

För några minuter sen var jag SÅ HÄR nära att bara döda den här bloggen och aldrig mer skriva något. Sen fick jag separationsångest. Den har ju ändå varit med nu sen 2008-2009 någonting. Svårt att släppa något som dessutom innehåller väldigt mycket minnen med dom som inte längre finns bland oss. Så jag beslutade mig för att betala mitt webhotell för ytterligare ett år framåt. Så silver-bullet.se kommer finnas kvar åtminstone in i 2017 😉

Sen tänkte jag: Nä. Något måste ju ske för att jag ska orka vara motiverad att skriva något om hund generellt och träningen av hund i synnerhet. Man kan säga att jag blivit bränd på att skriva om saker i den här världen. Och då skriver inte ens jag om känsliga/provocerande ämnen (de diskuterar jag hellre med dom som begriper) utan jag har bara skrivit om det konkreta som hänt i mitt liv. Så att dela med sig till omvärlden har jag liksom tappat intresset för. Jag delar då hellre det med mina närmaste. Vi får se om jag någonsin kommer tycka det är roligt att berätta om något i den här typen av forum igen eller om det helt enkelt bara får bli någon slags statistiksida med något foto då och då. Tiden får utvisa 🙂 Jag har ångrat mig förr och jag kan göra det igen.

MEN! Om det nu mot all förmodan finns något intresse, så startade jag idag ett instagramkonto till Fling –> _flingson_
Förhoppningsvis kan det bli lite mer frekventa uppdateringar, korta sammanfattningar av träningar, kortare filmklipp & mer skoj från Fling! Följ oss där också vettja! 🙂

Our weekend – track & field

En bekväm lördag med spår, lek på fält samt tittat på boxkompisar på CrossfitKarlstad som kört Open 16.3 (kvaltävlingar till Crossfit Games (VM) i Californien). Nu mys med mitt lilla aussie-♥ i soffan hemma.

A comfy saturday with tracking and play on field. Then we also watched some box friends from CrossfitKarlstad doing the Open 16.3. Now time for some snuggle on the couch together with my aussielove. Happy Saturday!

DSC_0192_tillblogg

DSC_0225_web

DSC_0240_tillblogg

DSC_0248_web

flingspårar1

flingspårar2

Uppdateringar på ledinflammationen

Så har det gått några veckor igen. Hon har varit kry länge men nu i veckan har jag sett små tendenser till att vara stel igen, och hon var dessutom halt på vänster bak igår på dagen. På kvällen visade hon ingen hälta, inte heller nu imorse på morgonpromenaden. Såhär började ju symptomen förra gången också. Hälta som kom och gick, stelhet i bakpartiet.. Vi ska till veterinären nu på onsdag för ett återbesök och gång nummer två av ANA-testerna, måhända får vi köra ytterligare en kortisonkur till? Är så ledsamt att hon ska behöva få ont 🙁 Och så tråkigt i en aktiv hunds liv att inte kunna få köra på. Vi vill ju springa, hoppa och studsa 🙂 Nu gör hon det ändå, men jag blir ju som matte lite mer restriktiv när jag ser hur hon blir efteråt. Men men, jag ska inte måla något på väggen än. Vi avvaktar och ser.

galnagullan4

Ska försöka fokusera på lite lugna och kluriga ”jobb” åt henne under någon vecka nu. Vi ska bygga upp en god grund i vittringsapporteringen har jag tänkt, köra inomhussök och sen kanske spåra lite. Just nu fick jag ett litet motivationstapp igen, efter hon fått tillbaka lite symptom, men jag ska försöka repa mig snabbt 🙂

Trevlig fredag de få som orkar läsa denna sporadiska blogg!

Orolig #2

Lite dåliga mobilbilder får representera Flings något schizofrena beteende för närvarande. Här ses hon ståendes med bakbenen på en stol och frambenen uppe på bordet, spanandes ut i tomma intet, dovt morrande och med några mindre ”boff”. Man ska helst sitta PÅ sin matte, krypa innanför skinnet på henne för att komma bort från denna ”fara” som lurar i fjärran.

image

Efter lite mys i soffan, så är hon som vanligt igen och den Fling jag är van vi – på rygg med benen upp i vädret och läppen hängandes. Avslappnad till tusen. Ja, ni förstår hur förbryllad man kan bli ibland 😉

image

Idag har vi dessutom totalt skällt ut den stackars hunden (ja, det är synd om hen för den är världens mest trevliga och lugna hund) i ren skräck och panik! Vi råkade mötas i trapphuset och ja, hormonella Fling, hon tog i ifrån tårna. Godmorgon trappuppgången! 😉 Är detta också något som ni med löptikar är bekanta med? Att de kan få för sig att andra hundar är ett påfund av djävulen? Hehe.

Orolig hund #1

Något är inte som det ska med Fling för tillfället. Hon buffar, skäller och är väldigt orolig hemma. Hon ”buffar” på tillsynes ingenting. Och ibland kommer det skall och då ska hon liksom klättra upp i mitt knä och sitta jättenära…? Jag förstår för tillfället ingenting? Kortisonet slutade vi med för 9 dagar sedan, så det borde vara ur kroppen. Inte heller visade hon några tendenser till den här typen av oro under behandlingen. Först trodde jag det här konstiga beteendet berodde på den där hunden jag pratade om i föregående inlägg men nu vet jag inte alls vad hon håller på med. Igår hade jag typ hjärtklappning och blev jättestressad över hur hon höll på HELA kvällen. Inte förrän jag gick och lade mig kunde hon koppla av någorlunda. Några små buff under natten sen också. Fling som ALDRIG skäller? Hon har aldrig skällt eller buffat på något på det här sättet förut? Det gick från en dag till en annan. Det är som om hon nått någon ny mognadsfas som hon ska ta sig igenom? Och jag gillar den inte i sådana fall. Är det någon med tik som vet ifall plötsligt orosbeteende exempelvis skälla på saker som inte finns kan vara tecken på att de är påväg att löpa? Hon har inte löpt på länge, så jag undrar om det är det som är på gång? Jag är van hormonbefriad hane (nåväl de har sina sidor de också) sen innan och har dålig erfarenhet av typiska löpbeteenden.

Jag kommer skriva lite inlägg här framöver som en slags dagbok för att kunna få lite statistik över beteendet och förhoppningsvis få bukt på vad det är som spökar hos henne. Hoppas givetvis det är något snabbt och övergående.

Att vara trapphusets drottning

Ja, det duggar inte tätt med inlägg på den här bloggyn längre. Något trist då jag är en person som gillar att skriva av mig ibland. Jag tror det är när man ska försöka LEVERERA något sådär fruktansvärt mycket hundträning i den här bloggen, som den blir lidande. Åtminstone nu när det inte blir så mycket träning med halvsjuk liten aussie. (Så vi kanske ska återgå till den där mer filosoferande bloggen den en gång var.)

Apropå den där aussien. Idag ska vi till veterinären för återbesök. För den som inte vet så har den lilla aussien varit sjuk i sina bakben. Bakhasor för att vara exakt. Autoimmun reumatoid sjukdom? Kanske? Kanske inte? Därom tvistas det fortfarande. Och därav återbesök idag. Drama Queen aka Fling gillar inte när farbröder klämmer på henne och drar i henne. Who am I to blame? Vem gillar? Men det är mest hjärtskärande skrik som kommer fram. Det tuggas inte på någon än. Tack för det! Jag har haft en hund för mycket som velat tugga på veterinärer.

I övrigt är hon som vanligt. Jag vet dock inte om hon genomlider någon form av 2års-kris för tillfället för det har plötsligt börjat gapas på hundar kors och tvärs! Och till hennes stora förtret så passar mina grannar i dörrn bredvid en hund för tillfället och stackars Fling har full sjå att slåss för sin plats som trapphusets enda och vackraste hund! Jo,jo så är det. Vi har haft en del diskussioner om att det VISST får gå andra hundar i trapphuset. Storhetsvansinnet är djupt rotat dock 😉

Det får vara allt för denna gång. Hej!

DSC_0226

Inte helt pigg

Lilla hjärtat är inte helt kry i kroppen 🙁
I några veckor nu har Flinga haltat till och från på ett bakben. Jag trodde först det var en sträckning eller något som skulle gå över, så jag höll henne till koppelpromenader och stilla aktiviteter. Det gick någon vecka mellan tillfällena och jag hoppades på att hon skulle bli bättre. De senaste dagarna har det däremot förvärrats och nu är hon riktigt stel i bakpartiet när hon ska resa sig från liggande position upp till stående. Så illa att hon till och med skriker till ibland. Nu har vi fått tid hos veterinären för koll vad det kan vara för något. Muskelärt eller skelett återstår att se. Jag hoppas de hittar ”felet” så vi kan börja behandla korrekt och så hon slipper ha ont.
Något av det värsta som finns när dom man älskar har ont ♥

Nicke Nyfiken

Låt mig presentera ännu ett i raden av smeknamn för den lilla bruna. Nicke Nyfiken. Det finns inget på denna planet som undgår fröken Flingas radar. Flugor som susar förbi, löv som virvlar på marken, människan som precis öppnade bildörren, fågeln som flyger 100 m upp i luften..jag kan fortsätta länge. Nyfikenheten är hennes starka egenskap men den kan också vara ett aber i träning. Störningskänslig? Mja. Jag vet inte riktigt vad jag ska sätta för epitet på henne. Jag upplever det mer som en mognadsfråga. Och en fråga om vana. (Och nu jämför jag med Silver igen.) Med den gamla grå var det hans lilla osäkerhet på omgivningen som störde honom. Han var helt enkelt tvungen att hålla koll för att vara förberedd. Med Fling finns det ingen som helst oro för omgivningen, det är ren och skär nyfikenhet!

”Vad händer där borta då!?”,
”Åh, den där matten verkade ju SKITROLIG!”,
”Men KOLLA vilken frän boll den där hunden leker med! Hallå! Kompis! Leka!?”

Igår kväll körde vi ett litet träningspass ute på klubben. Det var två för Fling helt nya bekantskaper som tränade. BC’s såklart. Var jag än vänder mig så är dom där! 😉 Tänkte först att; nu blir det åka av idag för att få den lilla bruna koncentrerad. Men där misstog jag mig. Hon skötte sig strålande. Hade ett grymt bra fokus. Och vi lyckades få till riktigt värdefull träning! High five Flingson!

galnagullan1

Spår i novembersolnedgång

Ibland är bara naturen sådär oerhört vacker att det nästan gör ont. Ni vet när det är sådär stilla och tyst i skogen så som det kan vara på höstkanten. När skogens djur (förutom de hemska älgflugorna) antingen flytt norden för varmare breddgrader eller börjat förbereda sig för en lång vinter. Då är det extra fridfullt kan jag tycka. Men vi satt inte bara på en stubbe och njöt av tystnaden igår. Vi spårade också! Denna gång ett ca 600 m långt spår med 6 apporter. Hon spårade fint men får jag så kan man önska lite mer noggrannhet vissa sträckor. Hon tog mina ”trappvinklar” SÅ himla bra, missade dock en apport i spåret men plockade in resterande 5 jättebra. Jag är så väldigt nöjd med hennes spårarbete nu på sistone. Det är jättekul att bara hänga på där i linan och lita på att hon gör sitt jobb! 🙂

Den här veckan som precis startat ska vi fokusera på lydnadsträningen. Det blev inte ett endaste lydnadspass förra veckan så vi har en del att göra för att komma ikapp. Ha en fin vecka alla!

image

Inventering av galna Gullan

Japp. Exakt så låter ett i mängden av hennes smeknamn. Galna Gullan. Det är lite så hon jobbar. Genom att förklä sig i söthet och charm så lyckas hon komma undan med sina galna infall och tokiga påhitt 😉

Hur som helst. Jag hade lovat en liten inventering av momenten för LK1 och appell. Här kommer dom.

Linförighet

(LK1+appell)
Momentet man kan träna på för alltid. Hon är glad och pepp. Jag tycker attityd och självförtroende går före all teknik i detta moment, så jag har vetskap om teknikaliteter som ska slipas på innan dess vi når någon form av elitklassform. Så länge hon vågar och vill i det här momentet är jag nöjd. Störningsträning krävs. Uthålligheten tål också givetvis att jobbas med.

Läggande under gång

(LK1+appell)
Ordförståelsen bli bättre och bättre. Vi har haft problem med att hon blir ”osäker” eller testar andra saker. Helt enligt inlärningens alla regler. Nu har vi fått bukt på det och jag tycker hon har börjat få lite säkerhet i det här momentet. Bra tryck i läggandet. Note to self: var noga med att fröken Sprätt inte just sprätter upp så fort man ställer sig tillbaka i fotposition.

Framförgående

(appell)
Eeeh. No comments. Aldrig tränat. Silver var asbra på detta så något måste man väl kunna lära ut! 😉

Inkallning

(Lk1+appell)
Inga konstigheter. Nöta ingångar. Som alltid.

Ställande under gång

(Lk1)
Shit vad dåliga vi är här! Men det är bara mitt fel. Jag har tränat det dåligt och enkom fokuserat på läggandet. Skärpning matte!

Apportering

(Lk1+appell)
Både ettans och appellens sitter. Fokusera på hålladetaljer och gripandeträning ska vi göra under kommande träningspass.

Hopp över hinder

Vi har ettans variant med lämnandet. Slipa på ordförståelse, vänta och att inte hoppa tillbaka över hindret för det är så himla kul! 😉 Vi har inget sättande på andra sidan (appell), så det måste vi träna hårt på framöver.

Tandvisning

Få sprättmaja att förstå att man sitter still. Typ

Platsliggning

Många timmars träning kvar innan det här sitter bra med andra hundar men vi är på en god väg nu i alla fall. Och vi tränar längd och förståelse för momentet separat när vi är ensamma.

Jag har inte hunnit med att spåra än i veckan utan ska göra det nu i helgen. Då kommer updates på hur vi ligger till i den träningen.

Trevlig helg!
galnagullan1

galnagullan2

galnagullan3

galnagullan4