I söndags blev det äntligen dags att åka upp & hälsa på A-C & grabbarna i Lima. Har inte sett dom IRL sedan november, så det var ju ett kärt återseende kan jag meddela! Bästa gänget ♥

Vi kom upp på kvällen & slöade mest i soffan hela kvällen, fick lite catching up på dragträning, slädtävlingar, skidshop-skvaller & skoteruthyrningsbestyr På måndagen fick vi äntligen köra släde på fjället jag & Silver! Alltså, man blir helt lyrisk över fjällnaturen. Jag älskar den verkligen. Frihetskänslan av att åka/köra spann uppe på kalfjället & blicka ut över dalen är oslagbar. Man blir nästan lite religiös. Jag förstår varför A-C trivs som fisken i vattnet där uppe. Det är verkligen rätt element för henne.

Sillen klarade av premiären som slädhund med bravur. Lite trött på slutet, vilket är förståeligt då hans fysik inte är i närheten av vad den borde kunna vara. Men med de förutsättningarna höll han ihop bra. Hade en mycket nöjd & belåten aussie med mig hem i bilen sen kan jag lova